Om teatermusik (men inte musikteater...)

Musikens funktioner
Musikens uppbyggnad
Musikens visualisering
Några sluttips

Boktips:
Lebrecht, Kaye; Sound and Music for the Theatre (AdLibris)

Det finns inte mycket skrivet om den renodlade teatermusiken (nu menar jag inte musikteater, opera, musikaler eller revyer, utan musik som en del av den dramatiska produktionen), men för dem som vill veta mer kan jag rekommendera att forska i modern filmmusik. Musiken kan användas på precis samma sätt i teatersammanhang.

I amatörsammanhang fyller man gärna ut en pjäs med ett antal häftiga låtar.

Gå inte i den fällan!

Även om låtarna är bra, så måste man alltid se pjäsen som en dramaturgisk helhet.

Musikens funktioner

Musiken kan fylla många funktioner, här är några:

1. Förstärkning av rörelse	Understrykande, ex glissando nedåt när någon springer nedför en trappa
2. Stilisering av verkliga ljud (Mickey Mousing)	Ljudeffekter hör annars inte till det musikaliska avsnittet, men om det låter "boooing" när någon får ett slag i huvudet, så kan det integreras i musik.
3. Angivelse av geografisk och social miljö	Genom att spela etnisk musik kan man framkalla stämningen av en plats (ex. afrikanska trummor)
4. Angivelse av historisk miljö	Med musik från en viss epok förstärks tidsmiljön (ex. medeltid, 1700-tal, 1950-tal)
5. Kommenterande	Uttryck för karaktärens inre egenskaper. (ex. trumpet- eller hornstötar för "hjälten")
6. Naturmusik	Musikalisk efterliknande av detaljer i scenen, ex. en harpa illustrerar en porlande bäck
7. Uttryck för rollens psykiska upplevelser	Som p5, men med fokus på karaktärens känslor (musik i moll för en sorgsen karaktär)
8. Grundlag för publikens psykiska upplevelser	Kan vara som p7, men också motsatsen! Ex. en glad fascist på scenen som ackompanjeras utav "skräckfylld" musik.
9. Symbolisk	Refererar till något som vare sig hörs eller syns på scenen. Ex ett ledmotiv för en karaktär det pratas om i scenen.
10. Föregripande av handlingen	Ex. att trumpetstötar ljuder, innan hjälten gör entré.
11. Formell musikalisk enhet	Ledmotiv
12. Förstärkning av dramaturgins struktur	exposition, vändpunkt, scenbyten, epilog. Detta kan exempelvis göras genom att arrangera ett ledmotiv på lämpligt sätt för respektive dramaturgiskt element.
13. Berättande	Sångtext! Dvs att dialogen framförs i sång (kan även vara "berättaren")
14. Temamusik	Ge varje roll en egen slinga
15. Musik-musik	Givetvis kan även naturalistisk teater innefatta musik i sig. Om det förekommer ex. dans i pjäsen, så integreras ju riktig musik på riktigt.

Ouvertyren kan i sig ha 3 funktioner

Revelj (uppvaknande, något nytt)
Förberedande (här kommer en pjäs av den typen)
Mnemonisk identifikation (anknyter till något verkligt och identifierbart som skall komma)

Så några frågor man ska ställa sig är:

Vilken funktion fyller låten?
Är den rätt stämningsmässigt?
Är det något i sången som vi inte redan har sagt med repliker eller handling?
Vad händer i pjäsen innan låten börjar?
Hur inleds låten?
Hur avslutas den?
Vad händer på scenen efter att låten är slut?
Vad händer på scenen under låten?
Hur är timingen mellan låten och scenerierna?

Alltför ofta har jag sett en tom scen under tiden bandet spelar sin låt.
Var inte rädd för att kapa i musiken!

Musikens uppbyggnad

När man skriver, arrangerar eller framför musik, finns många aspekter att ta hänsyn till, vilka kan påverka musikens karaktär i sammanhanget:

A. Tidsaspekter	längd form puls/tempo rytm (väv, grupp, takt, motiv) periodik
B. Akustiska aspekter	lokal (inom/utomhus, beskaffenhet) avstånd utomstående ljud
C. Dynamiska aspekter	konstant - variabel svagt - starkt
D. Instrumentation	typ och antal sång- och spelteknik mekanisk/elektronisk/akustisk
E. Melodiska aspekter	omfång tonmaterial register motiv melodirytm profil
F. Tonalitet/harmoniska aspekter	toncentrum tonalitetstyp klang/harmonityp harmoniföljder
G. Tekniska aspekter	panorering eko, fas, fördröjning, filter, kompressor bandhastigheter dubbning

För samtliga ovan nämnda aspekter bör man tänka igenom dess samband med musikens funktion i teatern.

Musikens visualisering

Beroende på typ av pjäs eller spelstil kan man tänka sig att den harmoniserar med spelet på olika sätt.

A.Musiken i centrum

Musicerandet framhävs som en organisk del i dramat (ex. en pjäs om ett rockband), vilket leder till ett framförande av konserttyp, eller kopplas till "musikernas" roller. Musiken ger då karaktär åt dans, gester, ansiktsuttryck och kläder. Detta blir mer en "rockumentär" eller "playback"-situation.

B.Visuell koreografi

Musikens tempo och rytm påverkar handlingar, gester, rörelser, bilder och andra inslag i pjäsen.

Metrisk och heterometrisk synkronisering.
Det som sker på scenen sker "i takt" med musiken.

Osynkroniserat.
Det som sker på scenen får "karaktär" från musiken.

C.Anatoni (musikalisk analogi)

Musiken följer scenens handling, vilket kan vara exempelvis känslo- och stämningsmässigt, eller med rena effekter (pukslag när någon drattar på ändan).

Diskutera i gruppen om låten ska vara understrykande (ex. ett requiem i bakgrunden till scenen vid dödsbädden) eller kommenterande (ex. spela en instrumental danslåt i dur som bakgrund till samma scen)

Några slutliga tips

Vad gäller musik i dramatiska produktioner; sluta aldrig en låt med ett avslut, sluta innan slutackordet. Då bibehåller du spänningen.
Inom filmen (och TV-serier) har man nästan alltid musik i övergången från en scen till en annan (de har ingen ridå!), men även där ska musiken ha en funktion (ex. presentera en ny stämning eller miljö).
Slutligen något om "färdig" musik. Det finns regler för offentliga framföranden som är svåra att komma runt (STIM är en organisation som bevakar att registrerade kompositörer och textförfattare får ersättning för sitt arbete). Många revyer skriver nya texter till gamla låtar, men det finns flera fall där revymakarna blivit bötfällda för det. Det finns "fri" musik, företrädesvis mycket gammal musik där tonsättaren är död sedan sjuttio år.
Skriv egen musik istället!